Se till vänster, där går en arab

13 comments

1. jimmy skriver:

   6 april, 2006 kl. 20:10

   Jo, men det är ju så tokigt underhållande ;)
   Det är ju Hänt Extra för spelskribenter.
2. Naseer skriver:

   6 april, 2006 kl. 20:14

   Men jag gillar ju inte Hänt Extra :(

   Nä, det är smått underhållande. Men jag tycker ändå att det är synd att frilansare ska börja tycka illa om varandra när de åtminstone borde ha förståelse för varandra.
3. Mandus skriver:

   6 april, 2006 kl. 21:33

   Ett förtydligande är väl på sin plats. Jag har inte något emot spelpressen som sådan (mer än i de fall den består av överdriven personkult och dryghet), bara de inblandades önskan att kalla sig journalister. Skribent/recensent duger väl finfint och skulle skjuta hål på det mesta av bitchandet från t ex Aftonbladet.
4. Naseer skriver:

   7 april, 2006 kl. 09:25

   Jag kanske borde ha lagt till ”inklusive mig” efter ”några håller med.”

   Jag tål nämligen inte heller någon personkult och jag hoppas att det framgår i mina texter där jag försöker framställa mig själv som en idiot från gång till gång ;)

   Men sedan kan jag tycka att tidningspressen var lite dryg när de krävde kulturella influenser från andra branscher än spelbranschen i recensionerna. Spel är spel, jag undviker helst att jämföra dem med film eller musik. Och jag undviker även en massa name dropping som inte leder någonstans. Någonting kulturjournalistik gör sig skyldig av och verkar gilla.

   Att sedan faktiskt kunna vara oberoende och kunna betala för sig hade varit toppen. Men Aftonbladet borde kanske inse att spelpressen inte har samma ekonomiska möjligheter som dem.
5. Jimmy skriver:

   7 april, 2006 kl. 15:30

   Jag håller inte med dig, Naseer. Jag tycker att man kan göra snygga kulturkopplingar till annan popkultur. Det behöver inte se ut som så att man ska namedroppa hela sin skivsamling bara för att vara tuff. Här har ni enligt mig en snygg referens som har en korrekt anknytning till ämnet (en kulturledamot som vill lagstifta mot våldsamma spel):

   ”USA hade problem i mitten av åttiotalet när hiphopen och den svarta musikvågen aldrig hade varit större ur en ekonomisk och kommersiell aspekt. Parents Music Resource Center (PRMC) bildades som en konsekvens av vad – huvudsakligen kulturellt avskiljda – guvernörsfruar, med Tipper Gore i spetsen, ansåg vara brott mot moraliska principer. Popmusik med fula ord, verbala hot och poänger enligt gatukulturens syn spelades över hela kontinenten, och censuren var snart i full gång. Radiostationer som spelade svartlistad musik riskerade att mista sina sändningstillstånd. Skivor med ”moraliskt tvivelaktigt” innehåll stämplades med ”Parental Advisory: Explicit Content”-varningar och artister som uttryckligen protesterade mot behandlingen, som Frank Zappa och Rage Against the Machine, hamnade inför rätta åtskilliga gånger. Public Enemys emcee Chuck D skriver i sin självbiografi om hur hans hus avlyssnades av myndighetsanknutna organisationer. När N.W.A i slutet av åttiotalet debuterade med ”Straight Outta Compton” hörde FBI av sig till skivbolaget och varnade dem för att släppa liknande saker. Moralpaniken var i full gång, och ändå kunde ingen ge en allmängiltig definition av vad som egentligen är ”moralisk standard”.”

   http://www.gon.se/view.phtml?id=5998
6. Naseer skriver:

   7 april, 2006 kl. 15:33

   Mmm, håller med. Den var rätt snygg.

   Idag blev jag dock tipsad om en recension som, för min del, fungerar som ett skräckexempel:
   http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=574&a=535480&previousRenderType=2

   Antar att det, som vanligt, gäller att balansera.
7. jimmy skriver:

   7 april, 2006 kl. 16:10

   jo, där kändes referenserna lite malplacerade.
   Gon har dock fått en del kritik för vissa referensrecensioner som inte är lika lyckade dock: http://www.gon.se/view.phtml?id=5074
8. Johan Eklund skriver:

   7 april, 2006 kl. 20:32

   ”Men jag tycker ändå att det är synd att frilansare ska börja tycka illa om varandra när de åtminstone borde ha förståelse för varandra.”

   Oj, jag hoppas du inte tolkade mitt blogginlägg som något argsint påhopp på andra frilansare. Syftet var bara att visa lite på hur hela kalabaliken ser ut från en oberoende (nåja, relativt) betraktares ögon.
9. Naseer skriver:

   7 april, 2006 kl. 23:20

   Nej, det var inte ditt inlägg jag tänkte på Johan.

   Det var mest grejset mellan Henriksson, Villner och Schaufelberger.
10. Johan Eklund skriver:

    8 april, 2006 kl. 12:48

    Phew! :)

    Ja, den konflikten vill man inte ens ta i med tång.
11. Petter Mårtensson skriver:

    8 april, 2006 kl. 15:43

    Klart man vill hålla sig utanfär Fredrik/Johan/Per-tjafsen men erkänn att det är skitkul på håll!

    Jag är hel-nöjd över hela situationen.
12. Naseer skriver:

    9 april, 2006 kl. 00:06

    Oooo… Petter.

    Har du åkt till Japan än?
13. Petter Mårtensson skriver:

    9 april, 2006 kl. 04:11

    Ja, det har jag. Jag har bara varit dålig att på att uppdatera bloggen – resedagbok på svenska finns dock.

Kommentera Avbryt svar