Först och främst en fet spoilervarning, klicka inte på den här Weird Science-länken om ni inte sett veckans USA-sända Lost-avsnitt.
Sen är det bara att hålla med Kjell. Jag funderade på det också. Vi är lite sådana i min familj. Hollywood borde tacka sin lyckliga stjärna som inte har med oss att göra. Det finns nämligen inte en enda produktion som vi inte kan såga om vi är på det humöret. Logiska luckor poängteras, schematiska ritningar ritas på servetter och hånfulla kommentarer haglar. Det manus som skådespelas framför oss granskas i minsta söm för att sedan rivas isär.
Vad tror Hollywood om oss tv-tittare, egentligen, kan man ofta undra? Vi behandlas ju som idioter.
Ett tips vore kanske att förhandsvisa varje avsnitt av Lost hemma hos mig, alla de där obehagliga frågorna som regissören helst av allt inte vill höra skulle komma fram. Det skulle säkerligen göra åtminstone ”Greatest Hits” till ett bättre avsnitt än vad det var.
Jag håller med, manus är ofta pinsamma på det sättet. Fast det kan vara så att man själv missat något också.
Ett ganska vanligt mönster när man kritiserar manus är att man menar att något är ologiskt, medan det i själva verket bara är en karaktär som uppträder ologiskt.
Just om Lost får man dock inte säga något illa, tycker att det är grymt spännande, även om jag bara går och väntar på att det ska ta slut. Det är den enda serie på tv jag tittar på.