Det här är en ego-tjänst om jag någonsin sett en. Vaddå blogg, twitter eller facebook? Formspring.mes hela koncept baserar sig på att du tror att du är något. Det är chutzpah så att det stinker om det, och självklart måste jag prova. Everything once, eller hur?
Så, vad går det ut på? Jo, genom att besöka min formspring.me-profil kan du fråga mig vad som helst. Anonymt eller genom att skriva under med namn, valet är ditt. Sedan ska jag då förhoppningsvis svara, vilket jag mycket väl kan tänka mig göra såvida du inte är helt slemmig och behöver tvätta hjärnbarken med såpa.
Jag förstår inte direkt syftet med formspring.me i ärlighetens namn. Vem riktar sig tjänsten till? Oss vanliga dödliga är ju helt ointressanta. Kändisar är å andra sidan helt ointresserade av att öppna en kommunikationskanal med publiken. Den enda reella målgruppen jag ser framför mig är annars dokusåpadeltagare, här har vi några som vi vanliga dödliga kan bli nyfikna på, samtidigt som dessa är tillräckligt gröna för att faktiskt ta sig tid att svara på våra frågor.
Problemet är å andra sidan att jag inte ens hittar några C-kändisar efter ett par googlingar. Finns det någon värd att följa på formspring.me?
Formspring var populärt på Tumblr innan ”Ask”-funktionen kickade igång.
Har jag hört.
Ah, I see. Tumblr har jag aldrig lyckats fastna för, gillar verkligen tanken och de rätt kreativa bloggarna. Men själv har jag dålig koll.
Satt och läste igenom John Romeros arkiv igår (theromero), den enda jag stött på. Trodde det bara var ett sätt att dryga ut twitter-tecknen.
De som har mest användning av Formspring verkar vara vloggare och internetkändisar som en slags interaktiv FAQ-funktion. För oss som inte har 5000 prenumeranter på Youtube så är det nog inte optimalt :)