Jag kan lukta till mig hur finansminister Anders Borg och hans partikamrater resonerat inför årets budget. Jag har en näsa för cynism och just nu bränner det utav tusan.
Logiken säger det bäst. Att spara på arbetslösa och sjukskrivna är statistiskt säkrare än att göra det på arbetare. Vad det handlar om är procentsatser. Med en arbetslöshet på 4,8 procent och ett antal sjukskrivna på kanske ytterligare 5 procent kommer vi nära den borgliga siffran om att nära en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. Här ställs då tio procent av befolkningen mot resten. Cynisk matematik säger att det är lättare att mucka med en minoritet än en majoritet.
Och då har vi den – budgeten som gynnar heltidsarbetare men som slår ner på deltidsarbetare och sjukskrivna rätt ohyggligt hårt.
Jag kan bara hoppas att de borgliga missbedömt hur vi medborgare kommer att reagera. Ska det verkligen gå att muta oss till tystnad? För jag ser bara djup orättvisa framför mig, en ekonomisk politik som skapar klyftor, som hellre ser till att man går på socialbidrag än att jobbar deltid. Dessutom ett samhälle där en sjukdom endast innebär en oro för hur man skall klara sig istället för fokus på att bli frisk igen.
Det snackas om moroten och piskan. I mitt samhälle ger man moroten åt de som behöver den för att sedan piska herrarna med morotspåsen till att dela med sig. Det kallas solidaritet med mina medmänniskor. Man ger åt de som behöver, för i morgon är det mycket möjligt att man befinner sig i en situation där man själv behöver hjälp.
Svårare än så behöver det inte vara.
Budgeten 2007
Fredrik Reinfeldt har till slut öppnat munnen efter alla ministerskandaler. Och han gör det genom att försvara de ministrar som i nuläget står under bevakning, Anders Borg och Tobias Billström.
Min cyniska läggning frågar sig varför Reinfeldt går ut till försvar nu, varför inte för en vecka sedan? Han lämnade ju både Maria Borelius och Cecilia Stegö Chiló i sticket. Det enkla svaret är oftast det bästa. De var kvinnor. Det gjorde inget att de utsattes för granskning och att de fälldes av sina egna brott. Det gjorde inget att de var tvungna att avgå.
Nu handlar det dock om två män. Som till lika grad som de kvinnliga före detta ministrarna fuskat, men som nu tas till försvar. Är det måhända en prestigeförlust i Reinfeldts ögon att tappa två manliga ministrar, dock inte lika så när det gäller de kvinnliga? Jag spekulerar och har inget bra svar. Ser en skillnad mellan Borg, Billström och Borelius, Stegö Chiló. Män och kvinnor.
Jag hoppas att jag har fel i mina tankegångar. Men just nu ser jag läget som suspekt. Vad är det Borg och Billstörm har som inte Borelius eller Stegö Chiló hade? Oprövade politiker är de ju allihop. Och om jag inte misstar mig är det här ett gäng som haft samröre sedan MUF-tiden och känner därför varandra väl.
Två kvinnor och två män. Är det vad det handlar om?
Fredrik Reinfeldt har till slut öppnat munnen efter alla ministerskandaler. Och han gör det genom att försvara de ministrar som i nuläget står under bevakning, Anders Borg och Tobias Billström.
Min cyniska läggning frågar sig varför Reinfeldt går ut till försvar nu, varför inte för en vecka sedan? Han lämnade ju både Maria Borelius och Cecilia Stegö Chiló i sticket. Det enkla svaret är oftast det bästa. De var kvinnor. Det gjorde inget att de utsattes för granskning och att de fälldes av sina egna brott. Det gjorde inget att de var tvungna att avgå.
Nu handlar det dock om två män. Som till lika grad som de kvinnliga före detta ministrarna fuskat, men som nu tas till försvar. Är det måhända en prestigeförlust i Reinfeldts ögon att tappa två manliga ministrar, dock inte lika så när det gäller de kvinnliga? Jag spekulerar och har inget bra svar. Ser en skillnad mellan Borg, Billström och Borelius, Stegö Chiló. Män och kvinnor.
Jag hoppas att jag har fel i mina tank
Anders Borgs 
