Tag Archive for ekonomi

World of Warcraft: En guldköpares bekännelse

World of Warcraft

Jag fick ännu en fix idé och var tvungen att genomföra den. Jag skulle köpa guld till min World of Warcraft-karaktär för att sedan luta mig tillbaka och se vad som hände. Jag var nyfiken på hur hela systemet egentligen fungerade. Hur går det till när man beställer guld? Hur levereras den? Kommer den att levereras över huvud taget? Hur funkar Blizzards skyddsmekanismer? Hur fort kommer de att upptäcka mig? Kommer jag att bli varnad eller bannad? Hur påverkar ett överflöd av guld min karaktär? Kommer min spelstil att ändras? Lönar det sig att fuska?

Det här var för fyra veckor sedan. Idag har jag fått svar på alla mina frågor. I sann web 2.0-anda skickar jag nu ut en fråga till er kära läsare. Är ni intresserade av att läsa en artikel om mina erfarenheter? Om så är fallet, var ska jag då försöka publicera den? I print (större uppmärksamhet)? På webben (fler har möjlighet att läsa)? På bloggen (läsarservice)?

Kommentera gärna loss med allt vad ni har att komma med.

Den lilla undersökningen: Hur mår spelmedia?

Framgång i spelpressen kan mätas på många olika sätt. Man mäter antalet läsare via Orvesto, upplagan via TS, antalet träffar på sajten med KIAindex och gudarna vet vad. Statistiken som samlas in kan sedan rapporteras, vinklas, rapporteras i jämförelse mot ett annat resultat, jämföras med en annan tidsperiod eller inte rapporteras alls.

Jag har saknat en redovisningsmetod. Den enklaste och kanske mest självklara. Går verksamheten runt? Tjänar förlagen eller företagen pengar på sin produkt? För att ta reda på svaret har jag tagit till världens enklaste metod – via sajten Allabolag har jag letat upp intressanta bokslut – vi pratar om offentliga uppgifter som vem som helst kan ta del av. Resultaten av min undersökning presenteras här nedan:

Först ut är Hjemmet Mortensen AB. VD är Per Gustav Kjellander. Vid december 2006 (senaste bokslutet) hade förlaget 93 anställda. Man omsatte drygt 181 miljoner kronor och årets resultat hamnade på dryga sju miljoner kronor i förlust. Vinstmarginalen låg på -2,22 %.

Nästa förlag till rakning är Reset Media AB. VD är Daniel Gregory Grigorov. Vid december 2006 (senaste bokslutet) hade förlaget 5 anställda. Man omsatte drygt 7 miljoner kronor och årets resultat hamnade på exakt två miljoner kronor i förlust. Vinstmarginalen låg på -28,03 %.

Gamereactor är lite (mycket) svårare att spåra. Mikael Gill har ju redan konstaterat oegenheter med namnet Gamereactor då denna står skriven på Nordisk Film, läser man dock deras ”Om upphovsrättlagen”-sida framstår att även företagsnamnet Gamez är inblandat. Gamez.dk I/s är en juridisk person registrerad i utlandet och därmed är det svårt att få tag på ett bokslut i min lilla undersökning. Gamereactors resultat förblir ett mysterium än så länge.

Under annat intressant hittar jag exempelvis Level 7, en enskild firma där Nils Erik Hansson är innehavare. Verksamheten är uppenbarligen ideell, man har inga anställda och omsättningen ligger mellan 1000 – 499000 kronor.

Mitt lilla finansiella gräv leder mig vidare till UMIT Gameplayer AB. VD är Björn Magnus Dahlerus. Vid april 2007 (senaste bokslutet) har företaget inga anställda. Man omsatte 38000 kronor och årets resultat hamnade på ungefär 700000 kronor i förlust. Vinstmarginalen låg på -1 726,32 %.

Slutligen hittar jag Smack. Företaget bakom sådana satsningar som Båko (Gon) och Playing. Den enskilda firman har 1-4 anställda och omsätter mellan 1000 – 499000 kronor. Innehavare är Jan Erik Nygren.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att spelmedia inte mår vidare bra finansiellt. Min lilla undersökning visar att den mångfald vi har i Sverige kanske inte är den mest sunda ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Jag njuter av de många valmöjligheter jag har som läsare, men efter att ha kollat in några bokslut kan jag inte låta bli att känna mig aningen pessimistisk inför ett framtida scenario.

Var det något du saknade eller ville veta mer om? Låt mig veta så ska jag försöka lista ut svaren inför nästa års bokslut.

EA äter troligen upp Take-Two

Det är nog få som missat att Electronic Arts lagt ett bud på konkurrenten Take-Two Interactive. Efter Activision/Blizzard-affären var inte Electronic Arts längre störst på mattan och någonting måste göras för att blidka aktieägarna. Draget var väntat, Take-Two har länge utmanat Electronic Arts kassako – sportspelen – dessutom finns det en spelstudio tillgänglig i stallet som kan likställas med garanterad succé, det passande namnet är Rockstar Games.

Ännu är budet vänligt, risken är dock stor att det kan bli fientligt. Jag drar gärna paralleller till Microsoft/Yahoo-affären.

Än så länge har Take-Two visat en avvisande inställning till Electronic Arts bud. Det är i sig inget konstigt, en blockbuster i form av Grand Theft Auto IV ligger runt hörnet och spelförsäljningen lär göra underverk med Take-Twos aktie. Möjligheten att kräva ett högre bud av Electronic Arts är med andra ord stor. Att inte förglömma är att Take-Two inte precis varit ett hälsosamt företag. Problemen har varit många och aktien har dykt, får aktieägarna ett bra bud från Electronic Arts är möjligheten till en försäljning sannerligen stor.

Det finns självfallet vissa hinder. Newsweeks N’Gai Croal undrar exempelvis om inte konkurrenslagarna kan sätta stopp för övertagandet? Vidare är det möjligt att någon konkurrent till Electronic Arts, som Ubisoft eller Activision Blizzard kan gå in och stödköpa Take-Two-aktier. Sannolikheten för detta finner jag dock som liten. Electronic Arts äger redan idag ungefär 20% av Ubisoft och skulle nog inte tillåta ett sådant drag. Vidare är Activison Blizzard fortfarande nya på arenan, sammanslagningen är ännu inte helt genomförd och man behöver verkligen inte skaffa sig mer huvudbry.

Min enkla analys är att Electronic Arts kommer att tvingas betala en högre summa än vad de tänkt sig, i slutändan kommer dock Take-Two att ätas upp. Antingen genom en sammanslagning eller genom ett fientligt uppköp. Vad det här kommer att innebära för spelbranschen kan nog få sia om, men personligen ser jag ett mörkt moln vid horisonten. I spelbranschen har konkurrensen alltid varit den mest drivande faktorn, och en affär av det här slaget skulle minska gnistan avsevärt.

The rumors of my death have been greatly exaggerated

pc gaming allianceEfter de senaste diskussionerna om datorspelens eventuellt hopplösa situation kommer Martin Lindell och säger det som det är i ett inlägg hos Dataspelsbranschen. Martins analys, uppbackad av pedagogiska siffror visar på en tydlig trend, datorspelen (i Sverige i alla fall) mår lika bra som de alltid gjort. Faktum är till och med att de mår lite bättre för varje år som går. Här kan man då fråga sig varför det finns en känsla av att PC-spelen är på väg åt fel håll?

Förklaringen tordes vara enkel. Datorspelen har numera en mindre del av den totala kakan. Konsolspelen är på stark uppgång och i den totala försäljningen har dessa till och med en liten ledning (53,3% mot datorspelens 47,7%). Trots detta slår datorspelen rekord i värde år 2007. Detta beror på The Sims-serien och World of Warcraft säger du nu kanske, men statistiken motbevisar dig, i Sverige har det alltid funnits toppsäljare.

Här vore det intressant med en uppföljning från Datorspelsbranschen-Martin. Hur ser det ut för datorspelen internationellt? Intrycket är att datorspelen är på stark nedgång, men samma intryck har man ju i Sverige och det har visat sig att den inte helt stämmer. Kanske är det så att datorspelen fortsätter att sälja rätt konstant och att det är snarare konsolspelen som ökar?

Det sagt har datorspelen några problem att ta hänsyn till. Det är fortfarande löjligt enkelt att piratkopiera ett PC-spel. En möjlig lösning på detta problem kan vara att ”steamisera” branschen. Vidare är utvecklingen av datorspel en mardröm. Det finns alldeles för många ekvationer att ta hänsyn till. Att pressa hårdvaruutvecklare till att sansa sig, istället för att lägga sig inför dessas teknikhets kan vara en bra början.

Och för att dubbelt besvara rubriken. Nej, jag är inte död, jag har bara flyttat. Att få ordning på datorn och en ny uppkoppling tar sin lilla tid.

Prissättning i en marknadsekonomi

billigaspanien.JPGDet är en prislapp från en byxa vi ser här till vänster. Ett av priserna i listan ser lite annorlunda ut, jag har markerat det i rött, för annars hade du nog aldrig lagt märke till det själv.

Runt €50 får man betala för den aktuella byxan, dock inte i Spanien där plagget snarare går för närmare €40. Vi ser annars ett återkommande mönster, byxan kostar ungefär lika mycket oavsett var man köper den ifrån, men är man i Spanien får man automatiskt 20% i rabatt.

Det kan jag tycka är lite underligt.

Ännu konstigare blir det förvisso om man tittar på Schweiz. Där säljs inte byxan alls verkar det som. Förklara det, den som kan.

Nedladdning är stöld!

Den härliga serien IT-supporten (The IT Crowd) driver med branschen. För visst är PR-arbetet från antipiraterna löjligt?

Ett bra exempel på hur skadlig den olagliga nedladdningen är hittar man annars i Martin Lindells inlägg. Här lyckas Martin ge en bra bild av hur det verkligen ligger till. Det är ju inte precis det anonyma storkapitalet som lider av att du laddar ner – istället är det vanligt folk som du och jag som får ta smällen i sken av så kallade ”effektiviseringar”, nedskärningar och annat otrevligt.

Det minsta du kan göra är att stödja ett verk du gillar. Laddat ner en film, en låt eller ett spel som du njutit av? Se då till att köpa produkten i butik för att uppmuntra en fortsatt utveckling. Låt plånboken tala.

När Microsoft tappade fotfästet

tappafotfastet.jpgDet finns de som säger att Microsoft gör allting rätt med Xbox 360. Nuförtiden vågar jag nog uttrycka en annan åsikt, Microsoft gjorde allt rätt, så är dock inte längre fallet. Det fanns nämligen en tid då Xbox 360 krossade Playstation 3. Och nu pratar jag inte om spelutbud, spelkvalitet eller prisbild. Jag pratar om det som verkligen spelar roll för gemene kvinna och man – marknadsföring.

Xbox 360 sågs som vår konsol. Studenternas, knegarnas, gamerfolkets lilla spelmaskin. Playstation 3 var en sån där snobbig lyxvara man kunde spotta på och må bra. Microsofts PR-folk spred lögner och vi svalde dem allihop. Vi ville hata Sonys förbannade spelkonsol, tvåan hade trots allt sålt i 120 miljoner exemplar och ingen gillar en skrytmåns. Och här kom de jäklarna igen och sålde sin uppföljare för 6000 kronor och förväntade sig samma succé utan att ens försöka anstränga sig. Det blev som det blev.

Och Microsofts lögner. ”De tvingar på oss en teknik som vi inte vill ha.” Om bluray. ”Deras onlinelösning är underlägsen vår.” Om nätverkstjänsterna. ”Ingen behöver spela spel i 1080p och VGA är lika bra som HDMI.” Om snoppmätartävlingen i skärmupplösning. Lögner, lögner och åter lögner – åh som vi njöt!

Fast visst tvingar Microsoft på oss en teknik vi inte vill ha? Vad sägs till exempel om en propertiär och låst tjänst som funkar på skaparens villkor kallad Live? Och i nästa stund blir avundsjukan uppenbar när den externa hd-dvd-spelarens släpps som tillbehör till Xbox 360. Sedan ser man ner på Playstation Network när den är gratis och fungerar utmärkt, vilken man under den senaste tiden knappast kan säga om Live. Och till slut en kapitulation i Microsoftlägret när konsoler med HDMI-port och en satsning på 1080p hamnar på marknaden lagom till julhandeln.

Det som kanske förvånar mig mest är att Microsoft verkar ha glömt läxan om underdogs. Alla gillar en underdog. Och den skoningslösa attacken på Playstation 3 gjorde just konsolen till den där stackars lilla kämpen som man vill så väl. När Sony efter alla smällar lärt sig att sänka priset på konsolen, att fokusera mer på spel än på teknik, att skippa den pretentiösa och arroganta reklamen till fördel för speltrailers som går på tv har gamers liksom casualpubliken börjat vakna. Och för varje Playstation 3 som säljs sprids en word of mouth om att konsolen faktiskt inte är så hemsk som man kan tro – för hur skulle den över huvud taget kunna vara det när den varit världens mest hatade objekt? Och det mycket tack vare Microsofts PR-arbete.

Årsskiftet kom med överaskningar. När Microsoft kommer med en rapport som visar att konsolen sålt mindre år 2007 än vad den gjorde 2006 slår Sony till med rätt imponerande siffror om över en miljon sålda konsolen under julruschen. Och när Toshiba och Microsoft planerar en storslagen hd-dvd-presskonferens lagom till CES släpper Warner en bomb om att de valt sida i formatkriget för att exklusivt satsa på bluray. Hd-dvd-konferensen ställs in.

Det är inte längre åt Microsofts håll spelplanen lutar. Vändpunkten är här.

Traderas användaravtal

Jag har använt Tradera ett par gånger genom åren, och av någon anledning fick jag för mig att kolla användaravtalet. Under rubriken 9. DIN INFORMATION, underrubrik ”Rättigheter” infinner sig riktigt skrämmande, underhållande och intressant läsning (min fetmarkering).

För att göra det möjligt för oss att använda Din Information ger Du oss en icke-exklusiv, världsomfattande, evig, oåterkallelig, royalty-fri, licensierbar (till flertalet underlicenstagare) rätt att utöva de rättigheter avseende upphovsrätt, varumärken, publicering och databaser som Du har avseende Din information, i alla nu kända och ännu inte kända media. Du avsäger Dig också alla moraliska rättigheter Du har avseende Din Information i den utsträckning lagen tillåter.

Vid nästa underrubrik ger du Tradera tillåtelse att sälja och/eller hyra ut din själ till djävulen i händelse av plöstlig, icke-plöstligt, tillfällig, oåterkallelig, sken- eller permanent död.

Sony sänker priset

Frågan har snarare varit när Sony skulle bita i det sura äpplet och sänka priset på Playstation 3 ytterligare snarare än om. Och nu händer det. Fast självfallet på ett inte helt enkelt sätt.

Först kommer en tillfällig prissänkning på modellen med 60 GB. Från ett rekommenderat pris på 6500 kronor ner till 5500 kronor. Det här gäller dock endast så länge modellen är tillgänglig, Sony önskar nämligen att fasa ut den i förmån för en modell med en 80 GB stor hårddisk.

Sedan kommer en budgetmodell med en 40 GB stor hårddisk att introduceras. Priset för den kommer att hamna på inte helt självklara 4000 till 4500 kronor. Den dåliga nyheten här är inte den mindre hårddisken, man har tyvärr sparat in på en hel del annat också. Istället för fyra USB-ingångar får man här endast två, och den inbyggda minneskortsläsaren försvinner. Vad viktigast är dock att bakåtkompatibiliteten med Playstation 2 och Playstation One kommer att försvinna helt. Det här är för mig ett mysterium. I 60 GB-modellen finns en mjukvaruemulator för bakåtkompatibilitetens skull. Varför har man inte använt den här?

Bra med prissänkningar alltså. Men inte helt perfekt. Sonys drag kommer definitivt att stabilisera Playstation 3:s försäljning, men jag tvivlar på att den kommer att börja ta marknadsandelar från konkurrenterna. För att det ska hända krävs en ännu aggressivare prissänkning.

Annonsering med facebook, dag 2

Ännu ett dygn har tagit ut sin rätt. Kampanjen är färdig till 63%, annonsen har alltså visats ungefär 9500 gånger.

Sedan igår har jag fått ytterligare 75 besök från facebook. Totalt har alltså ungefär 100 personer klickat på annonsen sedan kampanjen startade. Och det är någonstans här det svåra börjar. Jag har ju skrivit om mitt experiment, och med hjälp av facebooks notes på min profil har sajten talat om detta för åtminstone folket på vänner-listan.

Vilka har då klickat hit till min blogg just på grund av annonsen, och vilka har gjort det eftersom de är medvetna om att jag bedriver ett experiment?

Kostnaden för annonspaketet har varit 30 amerikanska dollar. Omräknat till svenska kronor pratar vi ungefär 200 spänn, give or take. Räknar jag inte åt helsike fel blir det ungefär 1,3 öre per klick visning. Någon som kan det här med annonspriser på webben får tala om för mig om det är ett bra pris eller inte. Själv känner jag mig i alla fall hyfsad nöjd i och med att detta är rätt lärorikt.

Som grädde på moset behövde jag dessutom inte censurera några bröstvårtor.