Tag Archive for facebook

Facebook-evenemang i din iPhone-kalender

Facebook-evenemangen har blivit lite av den nya uppslagstavlan, det bjuds till fester och evenemang hit och dit och ”alla” verkar använda sig av funktionen för att få med sina vänner på diverse datum. Samtidigt har iPhone blivit lite av vars man egendom. Skulle det inte vara trevligt om man kunde para ihop facebook-evenemangen med iPhone-kalendern? Jovisst, och det kan man. Med mer eller mindre krångliga lösningar.

De flesta verkar föredra omvägen via tredjepartsapplikationer som google eller fbcal, men visste du att iPhones kalenderinställningar enbart är fullt tillräckligt?

Så här gör du för att kombinera facebook-evenemangen med din iPhone-kalender:

1. Gå till http://www.facebook.com/ med din iPhone och välj att visa ”Full site” i footern.
2. Klicka på ”Evenemang”.
2. Klicka på ”Exportera evenemang”.
3. Kopiera/spara/skriv ner länken i fönstret som öppnas.
4. Gå till ”Inställningar” på din iPhone.
5. Välj ”Epost, kontakter, kalendrar”.
6. Tryck på ”Lägg till konto…”
7. Välj ”Annat”.
8. Välj ”Lägg till prenumerad kalender”.
9. Klistra in den adress du hämtade vid punkt 3, evenemang-länken alltså och låt servern synka.
10. Skriv in ditt facebook-användarnamn och lösenord och tryck på Klar.

Nu har du parat ihop facebook-evenemangen med iPhone-kalendern. Öppna kalendern och du kommer att märka att din iPhone kommer att koppla upp sig för att hämta hem kalenderdata från facebook-servern. Efter några sekunder är integrationen färdig och klar.

Svårare än så är det inte att få till facebook-evenemangen i din iPhone-kalender, men det borde absolut vara enklare.

Facebook och gilla-knappen

facebookDet evigt expanderande facebook har numera blivit något av ett socialt verktyg för mig. Jag är inte lika peppad på tjänsten som jag var tidigare, men använder den ändå mer än förut, anledningen är att de flesta av mina vänner är där och att vi alla har blivit mer personliga och nära i kontakterna.

Jag vill här bara göra en avstickare. Minns ni när man på nätet aldrig uppgav sitt namn? Man hittade på ett namn, oftast sci-fi- eller fantasyinspirerat, och så gjorde man sig ett namn genom att vara aktiv i olika chatrum, forum, icq och vad mer man nu körde med i nätets mörka medeltid. Någonstans förändrades detta. Det är lite av en revolution att vi numera vågar gå ut med våra för- och efternamn. Delvis skedde det här tack vare bloggarna, men jag tror att facebook är den största enskilda faktorn som har fått oss att komma ut som de vi är på nätet.

Nåja, tillbaka till tråden. Facebook används ofta och gärna av ”alla” man känner. Det blir lätt problematiskt, kanske inte när någon uppdaterar att denne hittat Stockholms bästa café eller att man ropar ut att man försov sig. Det är lätt att kommentera, eller att trycka på gilla-knappen. Jag tycker däremot att stora och viktiga nyheter är svåra att hantera. ”För tjugo minuter sen föddes min dotter, alla mår bra.” Vaddå? Ska jag trycka på gilla-knappen nu? Det känns bara så billigt, distanserat, tafatt och osocialt. Ska jag skriva ett grattis som bara försvinner bland de tjugo andra? Eller ska jag skita i att göra något över huvud taget? Det har också sina problem, för även om jag gratulerat face to face, eller ringt ett samtal, så kommer det inom facebooksfären att verka som att jag inte bryr mig.

Just gilla-knappen är lite av min nemesis. Jag använder den. Men hur tolkas ett ”gilla”? Som att jag är lat och bara orkar med ett musklick? Jag vet inte.

Jag är kanske (eller jag är) konstigt som lägger ner energi på att tänka på sånt här, men jag kan väl inte vara den ende? Vad är rådande nätikett i facebooks värld? Tell me, I want to know!

Booyah, konstgjord hype

Booyah!

Det känns lite som att teamet bakom iPhone-applikationen Booyah tar i med tårna för att skapa en hype runt produkten. Man lanserar Booyah som ”The World’s First Achievement System for Life” – applikationen ska bjuda dig på belöningar för det du uträttar under din vardag, och någonstans kommer man även med det dråpliga ”Experience Facebook and Twitter in 3D” som inte är sant någonstans – jag ser i alla fall inte pratbubblor på en karta som värst 3D.

Bara här är det anledning till att bli misstänksam, och efter att ha provat Booyah kan jag konstatera att applikationen egentligen inte är något annat än en glorifierad tredjepartsuppdaterare till Facebook och Twitter.

Problemet med Booyah är att inte den inte håller vad den lovar. Där exempelvis Zyked, en träningsapplikation som även den förser dig med achievements, håller koll på din träningsmängd och belönar dig därefter låter Booyah dig stå för allt arbete. Om du lagat mat så kan du skicka ett meddelande till Twitter eller Facebook via Booyah och vips har du tjänat en ”life achievement” i kategorin mat – ingenstans måste du faktiskt uträtta någonting, det räcker med att du skriver ett meddelande i en kategori för att ditt achievement ska intjänas. Det säger sig självt att känslan av en prestation aldrig infinner sig med denna metod.

Det är synd, för Booyah har potential. Klickar du på kategorin kultur i applikationen så dyker det faktiskt upp tips om evenemang i Stockholm. Ett smartare sätt hade varit att hålla koll på din position via GPS och först ge dig en achievement om du faktiskt dyker upp på evenemanget, den nuvarande metoden med en textbaserad statusuppdatering förtar hela känslan och meningen med Booyah.

För att det här med ”life achievements” som drivmedel att uträtta saker och ting ska fungera måste Booyah faktiskt se till att jag inte fuskar i största möjliga mån, och i nuläget är det alldeles för lätt att fuska. Därmed blir Booyah bara en bra, men i slutändan misslyckad idé.

Jag, mig och alla andra

En av de stora släggorna folk tar till när de kritiserar bloggar brukar vara ”vem tror du att du är?” Förstår tankegången. Varför skulle någon egentligen vilja läsa om -mig-? Som person är jag helt ointressant för 99,97% av den svenska befolkningen.

Tidigare har det varit lätt att försvara sig. Jag bloggar inte för att bekräfta mig själv. Jag bloggar för att hitta människor med likasinnade tankar, folk som är meningsmotståndare och bundsförvanter, men som ändå rör sig inom samma tankevärld.

Med mikrobloggar har det blivit svårare att frångå egot. Jag är rätt säker på att jag inte har förstått mikrobloggandet ännu, men jag kan i stunden inte låta bli att tänka att det jag gör är faktiskt bara att uppdatera ett glorifierat Facebook-status (som i grunden är ett glorifierat SMS) som numera når ”alla”.

Det känns mindre roligt. Förvisso är lockelsen med mikrobloggandet just det där omedelbara, jag vet vad mina bekanta gör just här och just nu. Av någon anledning är det lockande. Och visst finns det en charm i att veta att Neil Gaiman just nu engagerar sig i att lära ett fan hur man använder sig av Twitter. Men när det kommer till kritan trivs jag inte med mikrobloggande som fenomen. Det är för mycket brus.

Om inget annat har webben i alla fall varit förutsägbar på det sätt att det alltid funnits något nyare, bättre och hetare runt hörnet. När mikrobloggandet blir gårdagens nyhet kommer åtminstone jag att inte sörja.

Them JAS-piloter har det lätt

Det känns som att helgen borde ha tagit slut. Att då få en extra dag är bara ren lyx. Men så är det antar jag när man haft ett ovanligt aktivt veckoslut med jobbkonferens och annat kul. Som exempelvis en provtur i JAS-simulatorn som jobbet utvecklar.

Piloterna har det allt lite lättare än vad man tror. Jag har självfallet all respekt för deras fokus-, koncentration-, simultanförmåga och fysik. Men det var definitivt svårare förr. Nu kunde jag rolla, loopa och ge den lede fi en omgång. Spännande, lärorikt och lite skrämmande. Det är väldigt avancerade maskiner vi har med att göra.

Jag gillar att smått överdriva verkligheten och råkade nämna i min facebook-profil att jag kommer att flyga JAS till helgen, samtidigt som jag passade på att utelämna ordet ”simulator”. Fick lite förvirrade svar tillbaka från några vänner som undrade om jag hade sysslat med något som jag inte talat om. Påminns återigen om att det gäller att vara försiktig när man uttalar sig i skrift.

På tal om facebook. Vad gör man om någon har lagt till en som vän, men som troligen misstagit sig ganska rejält? Jag var ärlig och svarade på ett hej, trots att det var en främling som hade skickat ett meddelande till mig. Och nu tror den här personen att vi faktiskt känner varandra. Ska man låtsas som att det regnar? Eller är det det sura äpplet som det gäller att bita i?

Annonsering med facebook, dag 2

Ännu ett dygn har tagit ut sin rätt. Kampanjen är färdig till 63%, annonsen har alltså visats ungefär 9500 gånger.

Sedan igår har jag fått ytterligare 75 besök från facebook. Totalt har alltså ungefär 100 personer klickat på annonsen sedan kampanjen startade. Och det är någonstans här det svåra börjar. Jag har ju skrivit om mitt experiment, och med hjälp av facebooks notes på min profil har sajten talat om detta för åtminstone folket på vänner-listan.

Vilka har då klickat hit till min blogg just på grund av annonsen, och vilka har gjort det eftersom de är medvetna om att jag bedriver ett experiment?

Kostnaden för annonspaketet har varit 30 amerikanska dollar. Omräknat till svenska kronor pratar vi ungefär 200 spänn, give or take. Räknar jag inte åt helsike fel blir det ungefär 1,3 öre per klick visning. Någon som kan det här med annonspriser på webben får tala om för mig om det är ett bra pris eller inte. Själv känner jag mig i alla fall hyfsad nöjd i och med att detta är rätt lärorikt.

Som grädde på moset behövde jag dessutom inte censurera några bröstvårtor.

Ett marknadsföringsexperiment med facebook

Är reklam effektivt? Jag ställer mig den här frågan och försöker hitta ett par enkla svar.

Sedan igår har jag börjat marknadsföra min blogg på facebook. Med hjälp av annonssystemet Facebook Flyer har en liten annons börjat spridas runt i Sweden-nätverket, den ser ut som bilden till höger. Tonen är kaxig och humoristisk, och eftersom jag inte är någon reklamguru, förhoppningsvis klick-lockande.

Min tanke har varit att väcka nyfikenhet. Bilden ska fånga blicken, texten ska sedan locka till ett klick. Jag har köpt 15000 visningar och fördelat dessa på 5000 per dygn.

Det har gått cirka 24 timmar sedan kampanjstarten när detta inlägg skrivs. Tidigare kunde jag få fyra till fem besökare per dygn från facebook till min blogg. Nu när annonsen rullat i ett dygn har antalet besök ökat till cirka tjugofem besökare. Talmässigt är det inga större siffror, men procentuellt har annonsen faktiskt fyrdubblat femdubblat trafiken från facebook.

Intressant nu är att följa vad som händer de två kommande dygnen.