Tag Archive for jobb

En guidad tur genom DICE

Welcome to DICE

Idag var DICE-kontoret i det närmaste tomt. Passade därför på att fotografera mig genom landskapet. Jag är fascinerad över DICEs kontor, den är alldeles egen, väldigt anpassad. Det är inte ofta en hyresgäst får sådana friheter. Men friheten betalar sig, kontoret har blivit prisbelönt till och med.

När man jobbar väldigt kreativt är det bara naturligt att arbetsmiljön också ska vara det. It makes sense, när man tänker efter.

Jag har sparat alla tagna bilder i ett flickr-set, bläddra i kronologisk ordning om du vill få en känsla av ”djupet”.

Tips & Tricks: Testa din webblösning

Har du ibland funderat på en liten ändring av din webblösning men inte riktigt orkat? Man vet ju hur det är, det gäller att testa lokalt, man kanske behöver publicera om, en liten ändring kan leda till mycket arbete. Inte om du är lite lurig. Klistra exempelvis in denna snutt kod i ditt adressfält:

javascript:document.body.contentEditable='true'; document.designMode='on'; void 0

Nu är den webbsida som du kollar på fullkomligt i denna händer, eller rättare sagt, den kopia av webbsidan som ligger lokalt på din hårddisk. Jag lekte lite med Aftonbladets hemsida i demonstrationssyfte, som synes på bilden ovan. Du kan även flytta runt på bilder och allmänt ha det riktigt trevligt. Sen är det bara att klicka på F5 för att allt ska bli som normalt igen.

Låt oss gå vidare. Vad händer om du hittar en bugg som är svår att beskriva i text men som du ändå vill ha hjälp med? Ta en skärmbild är givetvis svaret. Enklast görs detta med excellenta verktyget Greenshot. Så fort du trycker på ”Print Scrn” startar verktyget upp och du kan välja vilken del av en webbsida du vill ta en bild på, nästa steg är att spara din bildsnutt, vilket Greenshot sköter själv alldeles utmärkt.

Ibland händer det säkert att du vill testa din maillösning. Användare ska kunna skriva upp sig på din sajt och få hem ett mail med uppdateringar. Hur kan du vara säker på att det här funkar? Jo, genom att prova själv givetvis. Du kanske vill testa med fem eller tio epostadresser, jobbigt värre. Inte om du har Gmail. Här finns nämligen en finurlig funktion för utvecklare.

Säg att du har epostadressen namn.efternamn@gmail.com. Lägg till ett +test1 så får du plöstligt en ny adress att testa med. Så här: namn.efternamn+test1@gmail.com. Du kan egentligen få till vad som helst i suffixet: +12, +jajajaja, +funkardetta – bara din fantasi sätter gränserna. Och vips har du en ny mailadress för varje testtillfälle. Om du är lagom duktigt på att koda kan du säkert få till en automatlösning till och med. Alla mail hamnar i din originalinbox.

Slutligen kan jag tipsa om ett aningen mer avancerat verktyg. Säg att du har ett scenario som du brukar köra om och om igen. Varför inte automatisera detta? Enklast gör du det med Selenium IDE, ett tillägg till Firefox. Installera bara Selenium IDE, starta upp programmet, och lägg märke till hur det kommer att spela in ditt surfande och lagra det i ett skönt script. Viola! Nu slipper du köra igenom samma flöde för hand om och om igen.

Överkursen här är att spara ditt script i PHP, Java, .Net, Ruby eller vad det må vara. Detta sköts av Selenium IDE med två klick. Och sedan kan du få till en kombination med Selenium RC på en testserver för att köra med väldigt snygga, effektiva och automatiserade webbtester.

Det här är lite av vad jag gör just nu på jobbet. Om alla webbtjänster hade tagit sig lite tid att testa så hade vi alla sluppit de där obehagliga beta-taggarna på var och varannan webbsajt.

Monotoni

Jag bara såg det. Och kände för att gråta en smula. Samma sida, om och om igen, medan räknaren tickade uppåt ett besök i taget. Över 400 besök, under en och samma dag.

Det värsta är att jag aldrig tänkt på det tidigare. Men jo, på jobbet besöker jag den här jäkla sidan väldigt, väldigt ofta. Inte alltid manuellt, men likaväl.

Visst går det dagar då man önskar att man jobbade på ett verkstadsgolv.

Change we kan ta på

Förändring förgyller. Det verkar inte Obama ha förstått och tyvärr har vi fått ännu en amerikansk president som borde lära sig slå upp ordens innebörd i ett lexikon. Men jag har i alla fall lite äkta change i mitt liv.

Som konsult är det rätt givet att man avslutar ett uppdrag för att sedan börja hos en ny kund. Och den dagen är här för min del. Imorgon är det nya äventyr som gäller. Kommer att sakna det gamla gänget. Men ska man se ljust på det hela så är jag helt säker på att jag kommer att sakna det nya gänget när det väl blir dags att lämna dem inför nästa utmaning.

Att vara konsult är lite konstigt på det sättet. Men samtidigt underbart om man gillar att träffa nya människor, sätta sig in i nya situationer och ta sig an nya utmaningar. Och jag är en sådan person.

Jag behöver ingen change I can tro på – jag har istället change in the görning. Yes I kan.

James Bach superstar

Morgonen spenderades med en föreläsning av Exploratory testing-gurun och agilefantasten James Bach. En fantastisk talare och inspiratör.

En testare som alla oss andra egentligen, med en enda stor skillnad. Bach säger det bäst, det som särskiljer honom från oss är hans förmåga att sätta ord på det han gör. Och som retoriker är han svårslagen.

James Bach är inte så kontroversiell som man kan tro. Han avskyr V-modellen och tycker att ISTQB-certifieringen är slöseri med tid. Hans argumentation har dock sina poänger, ur testsynpunkt det vill säga, och det är det jag faktiskt är intresserad av.

Efter föreläsningen är jag mer övertygad om än någonsin att det bästa för branschen är agil utveckling och test. I en perfekt värld kan man skriva krav, specca, designa, koda felritt och sen testa för att bekräfta att så är fallet. Men världen är inte perfekt. Ju förr företagen inser detta desto bättre. Med en agil arbetsmetod är man beredd på förändringar, ja, man förväntar sig sådana till och med – och med test med i leken från dag ett ser man dessutom till att inte tappa kundfokus.

Den som är intresserad av att försöka förstå varför agil utveckling och test är ett kraftfullt vapen borde verkligen lyssna på James Bach, vilket för övrigt är ganska lätt då Bach är en flitig bloggare.

Rätt imponerande är det

På jobbet har vi en (numera) årlig traditionell musikfestival. Reglerna är enkla. Om du som anställd gärna vill prova på att uppträda då är du välkommen. Du behöver inte ens kunna spela nåt instrument (seven nation army-ackorden fixar till och med jag) eller sjunga – scenen är din ändå.

Och i fredags var det dags. Vi är väl nästan fyrahundra anställda och hela elva band blev det till festivalen. Ganska imponerande, tycker till och med DN. Inte så konstigt egentligen, det känns som att var och varannan man frågar spelar något instrument eller sjunger. Men elva band är ett rekord.

Och en härlig mix blev det, allt från folkmusik, till jazz, rock, emo och reggae. Dessutom många oanade talanger. Riktigt kul.

Efteråt slappade man med Guitar Hero och Singstar. Och på tal om spel. I och med löningen passar jag på att belöna mig själv:

Till helgen borde det passa bra med lite zombieadvent.

Anteckningar från verkligheten

Anteckningar

Anteckningar från en vanlig arbetsdag. Nerkraffsade under mer, eller mindre tidspress. Kan du gissa när jag hade bråttom som mest?

Them JAS-piloter har det lätt

Det känns som att helgen borde ha tagit slut. Att då få en extra dag är bara ren lyx. Men så är det antar jag när man haft ett ovanligt aktivt veckoslut med jobbkonferens och annat kul. Som exempelvis en provtur i JAS-simulatorn som jobbet utvecklar.

Piloterna har det allt lite lättare än vad man tror. Jag har självfallet all respekt för deras fokus-, koncentration-, simultanförmåga och fysik. Men det var definitivt svårare förr. Nu kunde jag rolla, loopa och ge den lede fi en omgång. Spännande, lärorikt och lite skrämmande. Det är väldigt avancerade maskiner vi har med att göra.

Jag gillar att smått överdriva verkligheten och råkade nämna i min facebook-profil att jag kommer att flyga JAS till helgen, samtidigt som jag passade på att utelämna ordet ”simulator”. Fick lite förvirrade svar tillbaka från några vänner som undrade om jag hade sysslat med något som jag inte talat om. Påminns återigen om att det gäller att vara försiktig när man uttalar sig i skrift.

På tal om facebook. Vad gör man om någon har lagt till en som vän, men som troligen misstagit sig ganska rejält? Jag var ärlig och svarade på ett hej, trots att det var en främling som hade skickat ett meddelande till mig. Och nu tror den här personen att vi faktiskt känner varandra. Ska man låtsas som att det regnar? Eller är det det sura äpplet som det gäller att bita i?

Kaffe på jobbet

WMF Cafemat 2

Jag gillar att ta en latte med extra mjölk – det gäller bara att hitta den osynliga knappen först.

ISEB/ISTQB Certificate in Software Test

Jag har idag genomfört ett prov för möjligheten att bli certifierad testare enligt ISEB/ISTQB. Alltså Information Systems Examination Board / International Software Testing Qualifications Board för dig som inte visste det.

Det är någonting med IT-certifikat som är väldigt underhållande. Ju krångligare förkortning, desto bättre, jag tror att det är en dold branschstandard.

Provet alltså. Jo, jag vet faktiskt inte riktigt hur det gick. Säkert bra. Men provets utformning gör en osäker. Och det gillar jag inte alls. Upplägget är lite som den gamla körkortsteorin. Det är inte ens kunskaper som alltid testas, rätt ofta smygs det in frågor som mest är designade som ett pusselmoment värdigt gamla Zork.

Vi snackar om dubbla negationer, svar där man ska hitta det som är mest sant eller är mest sannolikt, eller så ser man ordlekar man ska reda ut och annat gott och blandat i samma anda. Det är precis som om det är meningen att vi hoppfulla kandidater ska straffas för att provet är utformat efter ett flervalsalternativform (nu har jag hittat på ett nytt ord, va?). Ett av alternativen är ju faktiskt rätt, och då gäller det att krånga till själva frågeställningen för att göra det lite svårare för oss.

Jag undrar om alla anglofila prov beter sig likadant? Att det inte är kunskaperna i sig som kommer i centrum, utan mer ens förmåga att knäcka provskribenternas hemliga kod.

Det är inte rätt.