Tag Archive for kritik

Spore, för branschens skull

Händer det här någonsin er? Att ni köper ett spel av enda anledningen att det är en titel som knuffar branschen i rätt riktning? Jag gör så, ibland. Köper ett spel som jag, i stort, är helt ointresserad av bara för att kunna rösta med plånboken så att säga.

Det gäller ju att belöna ”rätt tanke”. Ett exempel är Sins of a Solar Empire, jag är ganska ointresserad av rymdstrategi med inslag av micromanagement. Utvecklarna har dock en hel del bra idéer som gynnar oss konsumenter – ingen DRM, man installerar spelet en gång och kan sedan spela utan någon skiva i läsaren, det släpps meningsfulla uppdateringar. Jag går och köper spelet, men spelar det aldrig. Ett annat exempel är Eternity’s Child, här väljer jag att belöna modig och vacker design, samtidigt som jag ignorerar det faktum att spelet är nästintill ospelbart.

Men Spore då? Varför känna tvivel inför ett av årets mest hypade spel. Jo, för att jag får intrycket att Spore är ett fördummat, ofärdigt och översimplifierat spel i de recensioner jag läser. Det är egentligen rätt absurt. Exempelvis Eurogamer totalsågar Will Wrights senaste skapelse, för att senare ändå stämpla dit en nia i betyg mot slutet. Tom Bramwells recension är en av de mest negativa 9-recensioner jag läst, ändå förstår jag betyget. Bramwell är lika medveten som alla oss andra om att det är betyget och inte texten som räknas i en recension, och därför säljer han sig och sätter dit en nia, när texten egentligen andas en sexa i betyg. Man gör det här ”for the greater good”, för branschens skull. Spore är ett spel i rätt riktning, och därför vill man belöna det, trots alla brister.

Nu var Eurogamer bara ett exempel. Läs Gamereactor, Gamestar, Gamespot och IGN. Höga betyg, dock inte lika imponerande när man faktiskt läser recensionerna.

Och här står jag och känner att Spore kan vara nästa Black & White. Kul i en vecka, för att sedan ligga orört, och det enda jag kommer att komma ihåg av det är Creature Editorn. Hindrar det mig för att gå ut och köpa spelet? Nej. För branschens skull.

Kulturella bloggar

Senaste dagarnas kamp om bokbloggar, litteraturkritik och dagstidningarnas kulturredaktioner har måhända inte farit mig förbi, jag har dock medvetet valt att inte ens titta åt det hållet.

Unkna kulturredaktioner intresserar mig inte, och deras icke-frågor inför utmaningarna från den (fan, jag vägrar kalla det ny teknik, webben blev ju mainstream redan 1994) tekniska värld vi lever i är gammal skåpmat.

Det var dock inte förrän jag läste TDH:s inlägg i frågan som jag insåg vilken låg nivå tidningarnas litteraturkritiker placerat sig på. Det pratas om etik och kritisk verksamhet. Har man glömt alla avslöjanden om litteraturkritiker som recenserat böcker de inte ens läst? Eller i HD-fallet, en bok som inte ens blivit skriven än?

Det finns rötägg där ute som man ska passa sig för. Dagstidningarna är inte immuna mot dem. Vill man bli köpt så blir man det, skriver man på papper eller i en blogg spelar ingen som helst roll.

Det mest skrämmande i den här frågan är att dagstidningsherrarna tror att de är immuna och ofelbara (och kanske även det faktum att de fortfarande lever i en tid då man kallar datorer för räknemaskiner). Det är ju ett faktum att där förnuftet går ut är där rötan kommer in.

Jag?

En träffande (?) bildserie om professionella kritiker.

Pearls Before Swine av Stephan Pastis.

Är det där jag?

Förhoppningsvis inte. Jag älskar att spela och ännu mer att skriva, att jag får chansen att kombinera båda och få betalt för det är rena himmelriket.

Den dagen jag blir bitter ska jag lägga av. Jag vill varken börja hata spel eller skrivandet i sig.