Se till vänster, där går en arab

Med det där namnet ska man kanske unnas de där miljarderna. Speciellt med tanke på vad efternamnet egentligen betyder.

Tack till E24 för tipset.

Fråga mig inte varför vissa spelnamn ska vara så ofantligt långa, men berätta gärna varför utgivaren D3 Publisher väljer att kalla sitt kommande Nintendo DS-spel för följande: Simple DS Series Vol.14 The Jidousha Kyoushuujo DS — Gendoukitsuki Jidousha, Futsuu Jidou Nirin, Oogata Jidou Nirin, Futsuu Jidousha, Fusuu Jidousha Nishuu, Chuugata Jidousha, Oogata Jidousha, Oogata Jidousha Nishuu, Oogata Tokuchuu Jidousha, Kenbiki.

Det där är 251 tecken, I kid you not.

Och vad det handlar om? Körkortsteori. D3 Publisher försöker rida på den väldigt lukrativa lek&lär-vågen som härjar till Nintendo DS. Jag måste erkänna att de valt en grymt effektiv vinkel. Rolig körkortsteori, vem vill inte ha sånt? Men… varför den superlånga titeln?

IGN kör en väldigt rolig vinkel på nyheten, de tycker synd om databasadministratörer som begränsat antalet tecken i sina fält.

Metro tipsar idag om en sajt där man kan testa om man är terrorist, tydligen har ett mjukvaruföretag i USA slängt upp en applikation som fungerar enligt samma algoritm som det berömda ”no fly list” som de amerikanska myndigheterna satt upp.

Mitt efternamn ger en indikation. Troligen eftersom den börjar på ”Al”. Det här säger dock inte mycket eftersom jag är rätt säker på att 50-60% av alla araber har ett efternamn som börjar på ”Al”. De två bokstäverna funkar ungefär som svenska ”af” eller tyska ”von”.

Jag heter Naseer Alkhouri. Vilket försvenskat kan skrivas som Naseer af Khouri – om jag nu vill hänga runt på Stureplan. Vilket i sin tur faktiskt betyder Naseer av Biskop. Jo, min släkt tillhör den där kristna minoriteten på 3% i Irak.

Tillbaka till ämnet. Enligt terrortestsajten innebär resultatet att jag inte finns med på ”no fly list” men att jag troligen kommer att vara övervakad om jag skulle flyga.

Samtidigt märker jag dock att mitt förnamn har jäkligt många likheter med andra förnamn som är uppsatta på listan – som Nasir, Nasser, Nassir och Nasr till exempel.

Slutsatsen jag drar är att jag inte räknas som terrorist, men att jag säkert kommer att vara under övervakning.

Testa dig själv.

Idag hittade jag mig själv i Wikipedia…

Naseer, en gotra tillhörig jaternas kast, bosatt nära staden Rewari i Haryana.

…och lika plötsligt tappade jag bort mig igen. Nu måste jag ut på en självupptäckelseresa till Rewari i Haryana och lista ut varför jag blivit en gotra av jaternas kast.

Jag förstår inte. Är det integration eller assimilation vi pratar om?

Allt fler flyktingar och invandrare väljer att antagligen försvenska sina namn eller att helt enkelt byta till ett svenskklingande namn. Det enda jag hinner tänka är varför?

Många anger namnbytet som ett skäl för att underlätta jobbansökningar. Hjälper det verkligen? Man må byta sitt namn, men man kan aldrig byta sin identitet. Vad hjälper det att kalla sig Martin Andersson när man ändå ser ut och beter sig som Naseer Alkhouri? Skulle arbetsgivaren inte märka att man är född i utlandet eller av utländska föräldrar bara för att man har ett svenskt namn?

En viktigare fråga.
Varför skulle man ens vilja jobba på en arbetsplats där ens namn spelar roll?

Den arbetsgivare som inte vill ha en Naseer Alkhouri skulle jag inte heller vilja arbeta hos. Jag är jag helt enkelt, och tacksamt nog accepterar de flesta detta faktum. Har jag haft problem med mitt namn? Möjligen. En sak är dock säker, jag skulle aldrig byta namn för att få ett jobb. Det gäller att respektera sig själv och den man är. Bara på så sätt kan man vara säker på att respekteras tillbaka.

Och vad är nästa steg? Att liksom asiatiska kvinnor klorbleka kroppen? Att färga håret i en blond färg och skaffa blåa linser?

Nej, det är inte assimilation vi vill ha, det räcker med integration.

Det gäller att vara bekväm med den man är. Att låtsas vara någon annan är bara att bedra sig själv. Det kan ingen människa må bra av.