Kanske är jag överkänslig. Men faktum är att jag föddes i Saddams Irak, en av de värsta diktaturerna i modern tid, denna diktaturs maktfullkomlighet fick bland andra mig och min familj att fly landet eller riskera en reell död. Omständigheterna har fått mig att bli en förkämpe för fri press, fri religionsutövning, det fria ordet, organisationsfrihet och den allmänna demokratiska friheten vi lever under i stort.

Shit, jag har till och med försvarat SD-kurirens rätt att existera och röstat på Piratpartiet i demokratins namn. Så långt har jag gått och är beredd på att vandra vidare.

Därför, inte minst, blir jag upprörd inte bara över Israels reaktion utan även det politiska Sverige och världen i stort gällande fallet Aftonbladets kultursida med artikeln ”Våra söner plundras på sina organ”.

Journalisten Donald Boström redogör först för det allmänt kända fallet med den amerikanska rabbinen Levy Izhak Rosenbaum som numera sitter anhållen misstänkt för pengatvätt och illegal handel med organ, sedan anspelar han vidare på en händelse han var med om som fotograf år 1992 där den unge stenkastaren Bilal Ghanan först skjuts av israelisk militär, för att sedan föras bort och fem dagar senare dumpas med ett slarvigt hopsytt obduktionssnitt. Boström undrar om det här fallet har någon koppling till organhandelshärvan i USA, och ungefär där slutar artikeln.

Visst kan man beskylla Boström för att göra en tankevurpa av någonting som inträffat för 17 år sen. Visst kan man beskylla Boström för att vara antisemit. Visst kan man mena att Boström är något på spåret. Allt det där har egentligen inte någon mening för min del, jag känner till alldeles för lite fakta om både Bilal Ghanans öde och Levy Izhak Rosenbaums brott för att jag ska tycka det ena eller det andra.

Vad som verkligen gör mig arg är dock efterspelet. Aftonbladet kallas för Antisemitbladet av kollegan Sydsvenskan, en svensk ambassadör har den jävla nerven att attackera den svenska pressfriheten, Aftonbladet bombarderas av israelisk propaganda och kritiseras av en samlad mediebransch. WTF? Har ni glömt Jyllandsposten? Man står upp och försvarar de demokratiska friheterna när dessa är under attack, man lägger sig aldrig platt. Inte för någon.

Det var inte lite Jyllandsposten beskylldes för och vissa av anklagelserna höll jag till och med med om, men när antidemokratiska krafter trycker, då knuffar man tillbaka. Det är det vi ska göra nu när Aftonbladet är under attack, oavsett vem som står på den andra sidan. För inte vill vi väl framstå som hycklare?

Permalänk | 6 kommentarer

Bland annat hos:
Rick Falkvinge
Josh
Erik Laakso
Dexion
Cynism
Svensson
Ministry of Truth
Blogge

Permalänk | 16 kommentarer

Tycker att en viktig detalj har halkat mellan stolarna. Sveriges Radio skriver om saken. Enligt Radio och tv-verket är Henrik Alexanderssons blogg nämligen inte grundlagsskyddad, och som sådan har JK inget med den att göra.

Nu råder förvirring hos JK om varför ärendet har hamnat på deras bord.

Enligt Katarina Berglund-Sigbahn, handläggare i ärendet, kan bara JK ta sig an ärendet om bloggen är grundlagsskyddad eller om anmälan avser den som läckt sekretessbelagd information.

Ifall detta stämmer är det oerhört märkligt – och lite roligt – att FRA inte ens känner till den rätta instansen de borde vända sig till. I egenskap av civilperson kan Henrik Alexandersson endast åtalas av en civil åklagare.

Det kommer att bli högst intressant att följa ärendet. Mina sympatier står självfallet hos Henrik Alexandersson. Vi får bara hoppas att det här inte blir en ny IB-affär…

Permalänk | 4 kommentarer

Vad hände med demokratin, friheten, den öppna dialogen och allt det där?

Tro mig, om Sverigedemokraterna har -någon- fiende så är jag en av dem. Men att stänga ner partiets nyhetsorgan? Vad tänkte Socialdemokraterna och SÄPO på? Vad tänkte de med? Och sättet det gjordes på… kunde man inte ha åtminstone diskuterat frågan med SD innan man tog till en så drastisk åtgärd?

När bestämde man sig för att sjunka ner till Sverigedemokraternas nivå?

Vad kommer härnäst? Ska man slänga allt det fina snacket åt sidan så fort egenintressena hotas? Har vi börjat göra oss av med alla obekväma krafter? Kanske är det dags att göra sig av den borgliga alliansen. De är ju obekväma för den sittande regeringen, det vore kanske bra om de råkade ut för en… olycka.

Vad sägs om det SÄPO?

Eller vänta, blev jag just obekväm? Ska jag börja viska och sätta igång duschen varje gång jag ska tala? Är jag avlyssnad och övervakad nu? Ligger det någon pärm med mitt namn hos er nu? Är det dags att bli rädd?

För visst är det skrämmande. Jag gav USA så mycket skit för sitt ”krig mot terrorismen” att det står republikanerna upp i knäna. Men så ser man plötsligt att den svenska regeringen inte är så mycket bättre så fort egenintressena hotas.

Känslan av besvikelse är stor.

Permalänk | 3 kommentarer

Och man kan onekligen se det så. Att sätta den danska, svenska och norska ambassaden i brand är totalt fel väg att gå. Att protestera är en sak, att bojkotta varor likaså, men att förstöra egendom och begå mordbrand lär inte skaffa några sympatier.

Det påminner mig om när Israels ambassadör Zvi Mazel förstörde konstverket Snövit och Sanningens Vansinne. Han hade säkert lyckats få sympatierna med sig om han agerat i lugn och ro och protesterat som vilken människa som helst. Men när han förstörde så lyckades han vända opinionen mot sig.

Detsamma lär hända nu. De som tidigare förstod de högljudda protesterna mot Muhammed-karikatyrerna och som kanske även höll med lär ta avstånd nu. Kvar blir de radikala grupperna som inte vill se något annat än våld och förstörelse.

Det är kanske den värld vi lever i idag. Dialog, förståelse och fredfulla protester fungerar inte. Skicka hellre en missil om du vill främja friheten. Sätt ambassaden i brand om du är uppretad på ett land. Smäll någon på käften om denna tränger sig före i kön.

Du får ju fram ditt meddelande. Det kan du vara säker på.

Bland andra har Jinge, Magnus, Mr Brown och Vargen kommenterat händelsen.

Permalänk | 1 kommentar